Geological wall of Géromont, Geologiskt monument i Comblain-au-Pont, Belgien.

Den geologiska väggen i Géromont är en monumental stratigrafisk skala byggd av sten från vallonska stenbrott, 54 meter lång på södra sluttningen av Ourthe-dalen norr om Comblain-la-Tour i Comblain-au-Pont. Basen mäter cirka 22 meter på 198 m höjd, krönet cirka 3 meter på 220 m, med en medellutning på 40 %. Varje meter av denna torrmur, omkring femtio centimeter tjock, står för tio miljoner år, från kambrium till kvartär, med ett enda magmatiskt lager, porfyren från Quenast.

Muren föddes 2004 ur mötet mellan stenhuggaren Paolo Gasparotto och Camille Ek, professor i geologi vid universitetet i Liège. Den byggdes på sluttningen av ett gammalt underjordiskt sandstensbrott från famennian i Géromont nära Comblain-la-Tour, med stenar från vallonska brott. Sedan 2016 förvaltar föreningen Les découvertes de Comblain verket, som 2022 ännu färdigställdes.

Väggen föddes 2004 ur ett möte mellan stenskulptören Paolo Gasparotto och Camille Ek, professor i geologi vid universitetet i Liège. Sedan 2016 förvaltar och visar föreningen Les découvertes de Comblain detta pedagogiska verk, utfört med frivilliga och stenbrottsföretag. Intill ligger Centre d'interprétation de la chauve-souris, eftersom de gamla underjordiska brotten hyser många fladdermöss.

Muren står på en sydvänd sluttning vid varphögarna från ett övergivet underjordiskt sandstensbrott, norr om Comblain-la-Tour i byn Géromont. Lutningen är cirka 40 procent: basen ligger på 198 m och toppen på 220 m, så skor med grepp behövs. Det närbelägna Centre d'interprétation de la chauve-souris är ett riktmärke; Ourthe-dalen breder ut sig nedanför.

Endast ett lager är magmatiskt: porfyren från Quenast-stenbrotten i Vallonska Brabant, som representerar silur. Krossad gav denna nötningsbeständiga bergart ballast till de belgiska järnvägarna och ballastmaterial till asfaltvägar; dess gatsten lade golvet i gator i många belgiska städer.