Gouffre de Belvaux, Slukhål i Han-sur-Lesse, Rochefort, Belgien

Gouffre de Belvaux är det slukhål där Lesse försvinner i Boines kalkstensmassiv vid Han-sur-Lesse. Dess båge öppnar mot en mörk nisch, och en bäck rinner ut över ljusa rundade stenar. Bottnen på 45 meters djup nåddes genom dykning 1964.

Bob Destreille nådde schaktets botten på -45 meter den 6 september 1964. År 1971 försvann dykaren Daniel Ameye i sifonen och återfanns aldrig. Från 1964 till 1972 rensade SCUCL Drève des Étançons och gav tillgång till över 500 meter farbar underjordisk Lesse. År 1987 gjorde Claude Grandmont sifonförbindelsen mellan turistgrottorna och den underjordiska flodens kända ände.

Slukhålet ligger i djurreservatet vid Domaine des grottes de Han vid floden Lesse i Han-sur-Lesse. Namnet Belvaux betecknar Lesses gamla inlopp, vars port leder till rasmarken vid Drève des Étançons. Vattnet som försvinner här kommer fram igen omkring tjugofyra timmar senare vid trou de Han på andra sidan Boine-massivet.

Slukhålet ligger i djurreservatet på Domaine des grottes de Han och är inte öppet för enskilda besökare; man tar sig dit till fots från Han-grottornas område över Boine-massivet. Tillträde till vattnet och det 45 meter djupa schaktet är förbehållet grottforskare och dykare. På vintern kan Lesse översvämma sänkan Chavée när flödet överstiger 27 kubikmeter per sekund.

Under vintermånaderna kan floden svämma över sin underjordiska kapacitet och tillfälligt återvända till ytan. Dessa sällsynta översvämningar följer den gamla flodbäddens väg runt det närliggande Boine-massivet och visar hur vatten har format landskapet under årtusenden.