Schladminger Gletscher, Glaciär i Dachsteinbergen, Obertraun, Österrike.

Schladminger Gletscher är den tredje största glaciären i Dachsteinmassivet: 1850 täckte den 2,163 km², 2015 bara omkring 0,680 km². Någon tydlig tunga hade den inte; vid maximum 1850 slutade den i en bred front, och smältvattnet rann flera hundra meter ovan jord innan det försvann i doliner och karstsvackor. Den lägsta punkten låg 2018 på cirka 2540 m, och glaciären uppvisar knappt någon rörelse längre.

Omkring 1850 nådde glaciären sitt sista maximum med 2,163 km²; 2015 återstod bara omkring 0,680 km², alltså mer än två tredjedelar mindre. Friedrich Simony beskrev den i mitten av 1800-talet som i allmänhet sprickfattig, utom på den cirka 45 grader branta sluttningen mot Großen Koppenkarstein. Vid maxläget slutade den i en bred front utan tydlig tunga, och smältvattnet rann flera hundra meter ovan jord innan det försvann i doliner och karstsvackor.

Namnet Schladminger Gletscher syftar på staden Schladming, 9,1 km söderut. På platån kring isen ligger fäbodar som gamla kartor kallar Zlacken (Lackenmoosalm), Langkaralm, Gjaidalm, Taubenkaralm, Schönbichlalm och Modereckalm. Den lokala sägnen Sage von der übergossenen Alm berättar om herdar som blev så rika på mjölk att de badade i den och lade golv av ost, tills betesmarkerna begravdes under is.

Dachstein-Südwandbahn, som öppnade 1969, går från Türlwandhütte (1692 m) till Hunerkogel (2687 m) och ger tillträde till glaciärområdet. Isens lägsta punkt låg 2018 på cirka 2540 m, vid dalstationen för den dåvarande Schladminger-liften. Glaciären har nästan ingen rörelse kvar, och förbindelsen till Hallstätter Gletscher vid Gjaidsteinsattel brast sommaren 2025.

Sydost om glaciären, på 2 040 m i den långsträckta Brunngrube-sänkan, påträffades 1996 en bosättning från sen bronsålder; kol-14-datering gav åldern 3 385 år. Liknande fynd är kända framför andra glaciärer.