Weißseespitze, Bergstopp i Ötztaleralperna på gränsen mellan Österrike och Italien

Weißseespitze (italienska Cima del Lago Bianco) är en 3 498 m hög bergstopp i Weisskamm i Ötztaleralperna på gränsen mellan Tyrolen och Sydtyrolen, vid Gepatschferners västra hörn. Nordsidan stupar 500 m som en firnvägg ner mot Weißseeferner och bildar dalgaveln i Kaunertal; söderut ligger de små resterna Milanzer Ferner och Falginferner. År 2021/22 fanns fortfarande omkring 10 m is på toppen.

Det nedersta lagret i toppens iskappa är omkring 6 000 år gammalt, vilket betyder att toppen var tillfälligt isfri fram till cirka 4000 f.Kr. År 2019 tog Österrikiska vetenskapsakademin en nästan 10 m lång iskärna där innan isen väntas smälta bort omkring 2030, och satte upp Österrikes högst belägna väderstation, på 3 498 m enligt mätningen 2024. Äldre kartor angav högre värden, från 3 534 m 1893 till 3 500 m 2010.

Toppkorset försvann 1997 när sprickor öppnades i iskappan, och Kaunertals liftbolags plan att dra liftar ända till toppen möts av motstånd från de österrikiska och tyska alpklubbarna. Sedan 2019 finns Österrikes högst belägna väderstation på toppen.

Den kortaste vägen börjar vid slutet av Kaunertaler Gletscherstraße, korsar Weißseeferner till Falginjoch och följer västra kammen; den enda glaciärfria stigningen går från Weißkugelhütte via Falginjoch. Toppsluttningen är flack, men nordsidan stupar 500 m som en firnvägg, och iskappan väntas smälta bort omkring 2030.

Toppen är känd för sin ovanligt platta iskappa som ser ut som en stor platå och skiljer sig märkbart från brantare bergsformer. Detta platta isfält gör den till ett särskilt exempel på glaciärformationer på denna höga höjd.