Phillip Burton Wilderness, Vildmarksområde i Marin County, USA

Phillip Burton Wilderness omfattar ungefär hälften av Point Reyes National Seashore, cirka 33 000 acres på en triangulär halvö som skiljs från fastlandet av San Andreas-förkastningen. Den södra enheten rymmer Mount Wittenberg, 428 m hög, med bishop pine på granit och douglasgran på skiffer; den norra landtungan Tomales Point slutar vid Point Reyes fyr, den blåsigaste platsen på Nordamerikas stillahavskust, där 212 km/h uppmätts.

Området fick sin vildmarksbeteckning 1976 och döptes om 1985 för att hedra den avlidne kongressledamoten Phillip Burton, vars arbete främjade bevarandeinsatser. Detta erkännande markerade ett viktigt steg i att skydda detta kustlandskap från exploatering.

Coast Miwok levde i byar med 75 till flera hundra personer längs bäckarna, samlade krabbor, musslor och ostron året runt och använde vävda surfnät för fiske. Namnet Point Reyes kommer från Sebastián Vizcaíno, som siktade uddarna den 6 januari 1603 och kallade dem La Punta de los Reyes efter trettondagen. Drakes landstigning 1579 hedras i namnet Drakes Estero.

Man når vildmarken via Point Reyes Station, cirka 4,8 km norr om Olema, där Seashores besökscentrum ligger; även Inverness vid Tomales Bay har service. Leden Earthquake Trail nära Olema förklarar San Andreasförkastningens geologi. Vid udden blåser den nordamerikanska Stillahavskustens starkaste vindar, med en uppmätt by på 212 km/h, och dimma är vanlig.

Halvöns granit motsvarar bergarterna i Tehachapi Mountains cirka 50 mil söderut, förda norrut med Stillahavsplattan längs San Andreas-förkastningen. Vandringsleden Earthquake Trail nära Olema förklarar denna förskjutning och traktens jordbävningar.