Ocean Beach, Strand i västra Tasmanien, Australien

Ocean Beach sträcker sig norrut från Macquarie Heads och Hells Gates på Tasmaniens västkust, parallellt med Strahan Airports landningsbana, ända till Trial Harbour och kusten väster om Zeehan. Eftersom ingen landmassa ligger mellan stranden och Sydamerika på denna longitud får den långa rader av brytande vågor vid hårt väder, och dyningen vid Cape Sorell Waverider-bojen har nått över 20 meter.

På 1940-talet använde medlemmar i lokala segelflygklubbar stranden. Ocean Beach var också namnet på en hållplats på järnvägen Strahan–Zeehan, på en sträcka där flygsand ofta påverkade spåret.

Valstrandningar återkommer längs denna del av västkusten, och räddningsinsatser är svåra att ordna eftersom området är avlägset och glest befolkat. Namnet bars också av en hållplats på järnvägen Strahan–Zeehan, på en sträcka där flygsand ofta täckte spåret.

Ocean Beach sträcker sig norrut från Macquarie Heads och Hells Gates, parallellt med Strahan Airports landningsbana, ända till Trial Harbour och kusten väster om Zeehan. Utan landmassa till Sydamerika är stranden utsatt för dyningen; vid hårt väder bildas långa brytande våglinjer och vid Cape Sorell-bojen kan dyningen nå över 20 meter. Kontrollera prognosen före avfärd.

På 1940-talet använde medlemmar i lokala segelflygklubbar strandområdet för sina flygningar. Järnvägen Strahan–Zeehan hade också en hållplats som hette Ocean Beach, på en sträcka där flygsand ofta påverkade spåret.