Inti Huasi, Lavadom i departementet Coronel Pringles, Argentina.

Inti Huasi är en lavadom i den centrala bergskedjan i San Luis, känd för sina karakteristiska andesitiska bergsformationer och vulkaniska geologiska strukturer. Formationen visar tydliga spår av vulkanisk aktivitet och reser sig framträdande i landskapet.

Grottans vetenskapliga historia börjar 1875, då den tyske geologen Luis Brackebusch nämnde den i sin studie av bergskedjan Sierras de San Luis; då användes rummet som inhägnad för nötkreatur, getter och hästar, vars spillning bildade ett tjockt sediment. 1948 frilade vägarbeten på sluttningen av Intihuasi-kullen sten- och benredskap, hällmålningar och mänskliga kvarlevor, och Alberto Rex González ledde utgrävningarna från 1951. Kol-14-dateringar av de undre lagren, de första som gjordes i Argentina, placerade den tidigaste mänskliga bosättningen vid 6200 f.Kr.

Namnet Inti Huasi kommer från quechua, inti (sol) och wasi (hus), men gavs först efter den spanska erövringen på 1600-talet, då kristna missionärer använde quechua i katekesen. Det tillhör inte henia-kamiarefolket som skapade platsen; deras ursprungliga namn är okänt.

Platsen ligger ungefär 20 kilometer från La Carolina i ett bergsområde som kräver grundläggande förberedelser innan besöket. Planera i förväg och ta med lämplig utrustning, eftersom terrängen är ojämn och förhållandena kan vara utmanande beroende på säsong.

1948 frilades många stenföremål, benredskap, hällmålningar och mänskliga kvarlevor när en väg till platsen anlades framför sluttningen vid Intihuasi-kullen. Fyndet ledde till att Alberto Rex González fick leda utgrävningarna 1951.