Estadio de Carabineros, Stadion i Santiago, Chile

Estadio de Carabineros var ett sportkomplex i centrala Santiago, byggt på före detta Mapocho-flodbädd nära Avenida Cumming. Det ritades av arkitekten Luciano Kulczewski och omfattade fotbolls- och tävlingsbanor, tennis- och basketbanor, ett kasino, en friluftsteater och en simbassäng på 50 gånger 25 meter och cirka 2 meter djup. Huvudentrén hade en stor port med en relief som symboliserade friidrott.

Sportkomplexet öppnade den 22 september 1923 under ledning av Santiagos polisprefekt Julio Bustamante och en kommitté av högre polistjänstemän. Platsen fortsatte att vara i drift till stängningen i juni 1945.

Fotbollsplanen var hemmaplan för polislaget Club Atlético Brigada Central, men även andra klubbar i huvudstaden spelade där. År 1927 tog anläggningen namnet Carabineros de Chile efter att den institutionen bildats, och vid invigningen 1923 deltog president Arturo Alessandri i en sport- och sällskapsfest.

Anläggningen låg bakom den tidigare Centenario-parken, nära avenida Cumming och Circunvalación-järnvägens spår, på mark som en gång var Mapochoflodens bädd. Den revs 1947, så inget av stadion återstår; leta efter gatunätet, inte ruiner.

Stadions strålkastare tändes första gången den 4 mars 1944, under en dubbelomgång i Campeonato de Apertura; anläggningen ritades av Óscar de la Cruz. Området hade öppnat två decennier tidigare, 1923, som Stadium Policial de Santiago.