Կարենիսի վանք, Medeltida kloster i Karenis, Armenien

Karenis kloster ligger i Hrazdandalen i byn Karenis, provinsen Kotajk, norr om Gjumusj vattenkraftverk. Av anläggningen återstår en enskeppig välvd kyrka från 700-talet och ett sena medeltidens gavit som ansluter i väster. Kyrkan mäter 4,90 gånger 7,70 m, är byggd av huggen röd lokal tuff och avslutas med en svagt hästskoformad absid; under bönerummets golv finns en liten välvd gravkammare.

Kyrkan är en enskeppig välvd sal från 700-talet som bevarat sin ursprungliga volym och plan intakt. I början av 1600-talet, under katolikos Melikset, tog katolska troende aposteln Andreas reliker från klostret. Gaviten tillkom under senmedeltiden; i en av dess pelare är en chatjkar från 1567 inmurad. Vid den tiden ägde klostret tre kvarnar i Karenis, en trädgård och en oljepress i Osjakan.

Klostret kallas också Arakelots efter apostlarna Matteus och Andreas, vars reliker förvarades i en nisch under altaret; i början av 1600-talet tog katoliker Andreas reliker. En korssten inmurade i en pelare i gavit har årtalet 1567. Under senmedeltiden ägde klostret tre kvarnar i Karenis och en oljepress i Oshakan.

Klostret ligger i Hrazdandalen norr om Gyumush vattenkraftverk i byn Karenis, Kotayk-provinsen. Endast kyrkan och det västra gavit som ansluter till den finns kvar; gavitets tak och övre delar av västra och södra väggen är skadade. Platsen nås till fots över ojämn mark.

Khachkaren från 1567 inmurad i en av gavitens pelare är inte den enda återanvända stenen: i gavitens murar finns också gravstenar från 1400- och 1500-talen. Själva kyrkan, en liten enskeppig sal på 4,90 gånger 7,70 m, har bevarat sin ursprungliga volym från 600-talet.