Hualcán, Bergstopp i Cordillera Blanca, Ancash, Peru

Hualcán är ett berg i Cordillera Blanca, i Nevado Copa-massivet, med en huvudtopp på 6 125 m och en västtopp på 6 104 m. Från väster ser det ut som en bred snötäckt platå; från öster bildar det en stor ring av väldiga väggar. De två topparna förbinds av en bred kam som inte är särskilt svår att klättra.

Hualcán bestegs första gången i augusti 1939 av de tyska klättrarna Karl Schmid och Siegfried Rohrer, som nådde huvudtoppen via sydryggen och sedan gick över den lättgångna toppryggen till Hualcán Väst. År 2010 störtade is från västtoppen ned i glaciärsjön 513, och dess överflöd drabbade lätt Acopampa, Pariacaca, Hualcán och Obraje i Chucchunflodens avrinningsområde. År 2013 installerade glaciärenheten vid den nationella vattenmyndigheten ANA det första varningssystemet vid sjön under berget.

Namnet Hualcán kommer från ancashquechua wallqa, som betyder halsband. Berget utgör den naturliga gränsen mellan provinserna Asunción och Carhuaz, och dess toppkam förbinder Hualcán Oeste (6 104 m) med huvudtoppen (6 125 m). Carhuaz-flödet 2010, som uppstod när is lossnade från västtoppen och föll i glaciärsjön 513, drabbade byarna Acopampa, Pariacaca, Hualcán och Obraje i Chucchunflodens avrinningsområde.

Hualcán ligger i Huascaráns nationalpark, på gränsen mellan provinserna Asunción och Carhuaz; tillträdet sker via Chucchun-dalen ovanför Carhuaz. Förstabestigningen av Karl Schmid och Siegfried Rohrer i augusti 1939 gick uppför sydåsen till huvudtoppen och vidare över den lätta toppkammen till Hualcán Väst. Räkna med flera dagars acklimatisering före klättringen.

Namnet Hualcán kommer troligen från quechuaordet wallqa, „halsband“. Berget har två toppar över 6 000 m, Hualcán Väst (6 104 m) och Hualcán (6 125 m), förbundna av en bred kam som inte är särskilt svår att klättra. I augusti 1939 gjorde Siegfried Rohrer och Karl Schmid förstabestigningen via sydkammen och fortsatte sedan till västtoppen.