Copiapó Cathedral, Kyrkobyggnad i Copiapó, Chile

Copiapó katedral är en träkyrka med dubbla 13 mm breda skiljeväggar som möjliggör luftcirkulation mellan dem. Fasaden har kolonner och kröns av ett stort fyrkantigt torn i tre nivåer omgivet av kolonner. Inuti är tabernaklet och altarets fronton av drivet silver, och det finns en italiensk altartavla av G. Fiorini.

En liten församlingskyrka byggd mellan 1748 och 1750 öppnades 1766 och förstördes av jordbävningen i Copiapó den 30 mars 1796; i 55 år övertog jesuitkapellet dess funktioner. 1840 började bygget av en ny församlingskyrka, men 1849 avrådde den franske arkitekten Juan Herbage från adobemurverket och byggnaden revs. Den engelske byggaren William Rogers och 16 timmermän uppförde då nuvarande kyrka i Oregon-pine och Maule-ek, öppnad 1851.

Katedralen heter officiellt Nuestra Señora del Rosario-kyrkan. Inne är tabernaklet och altarets fronton av drivet silver, och det finns en italiensk altartavla av G. Fiorini. Gravstenar över framstående medborgare bevaras, och vid sidan ligger mausoleet med biskop Fernando Ariztía Ruizs kvarlevor.

Byggnaden ligger centralt på torget och är lätt att hitta från omgivande gator. Tänk på att det fortfarande är en aktiv kyrka som används för daglig gudstjänst och religiösa ceremonier.

En engelsk byggare vid namn William Rogers ledde ett team av hantverkare som byggde konstruktionen med innovativa dubbelväggstekniker. Denna byggmetod hjälpte strukturen att stå emot jordbävningar i denna seismiskt aktiva region.