Independence Mines, Historisk guldgruva i Matanuska-Susitna Borough, Alaska

Independence Mine är ett före detta guldgruvläger i Talkeetna Mountains vid Hatcher Pass, cirka 113 km norr om Anchorage. Upp till sexton träbyggnader, en gång förbundna med täckta trätunnlar, står på sluttningen: sovbaracker, matsal, verkstäder och ett anrikningsverk. Malmen kom från kvartsgångar i skjuvzoner vid Talkeetna-batolitens södra kant.

Malmrättigheter rapporterades nära Fishook Creek åtminstone från 1897; arbetena slogs senare samman i Wasilla Mining Company, som drev gruvorna 1934–1943 och igen 1948–1950. Independence var Alaskas näst största hårdbergsguldgruva, efter en anläggning nära Juneau. Lägret togs upp i National Register of Historic Places 1974, och marken skänktes till delstaten 1980, som inrättade en statlig historisk park.

Lägerns sexton träbyggnader förbands med övertäckta trätunnlar, så gruvarbetarna kunde gå mellan sovbaracker, verkstäder och anrikningsverk utan att gå ut. Wasilla Mining Company drev platsen 1934–1943 och igen 1948–1950; när driften stoppades räknade bolaget med att återuppta den och lämnade utrustningen kvar.

Parken ligger vid Hatcher Pass Road, cirka 113 km (70 mi) norr om Anchorage, på andra sidan passet från Palmer. Klimatet är tundra (Köppen ET): snö kan ligga kvar till sommaren och vädret skiftar snabbt; ta med varma lager och stadiga skor. Byggnader och maskiner står högt på ojämn mark.

Återstarten 1979 drevs av Coronado Mining Inc., bildat av Starkey Wilson och Chuck Hawley, som planerade malmbehandling på Willow-sidan mittemot delstatsparken. Enserch Corporation i Dallas tog en andel på 50 procent 1981, och det nya anrikningsverket invigdes i augusti 1982 innan driften stoppades i november på grund av problem med utbytet.