Inundation bridge in Louny, Förlandebro i Louny, Tjeckien

Inundationsbron i Louny är en murad bro byggd av sandstens- och opalblock på en bred bågplan. Den är 272 meter lång, åtta meter bred och sju meter hög till bröstvärnet, med fyrtio en meter breda pelare som förbinds av tunnvalv med sex meters spännvidd. Ovanför varje båge leder en ränna bort vattnet från körbanan.

En första översvämningsbro över ängarna mellan Louny och Dobroměřice byggdes troligen i början av 1500-talet; en stenersättning restes 1543–1544 under mjölnaren Jakub från Litoměřice, och dess körbana stenlades 1562. Den nuvarande bron byggdes i samband med Napoleonkrigen för att säkra arméns rörelse på vägen till Leipzig: de första sex valven färdigställdes 1804, de flesta av de återstående 36 fram till 1816, och den slutliga formen nåddes 1863.

Bron ligger på den gamla landsvägen från Prag till Most och vidare till Sachsen, och förstaden på andra sidan Ohře heter fortfarande Benátky (Venedig). Den första skriftliga uppgiften om en bro över floden är från 1295, då Louny-änkan Mečka testamenterade sin gård i Dobroměřice till staden för att bekosta reparationer av träbron. Den steniga översvämningsbron stenlades 1562 och reparerades och breddades 1585–1587 med sten från brotten nära Lipenec.

Bron är lätt att nå via väg III/25013, och området runt omkring är platt och enkelt att ta sig fram i. Besökare bör ta med vatten under varma dagar och vara uppmärksamma på lokala väderförhållanden.

Med sina 272 meter är den den längsta konstruktionen av sitt slag i Tjeckien. Ovanför var och en av de fyrtio valven sitter en stenskena, en vattenkastare, som dränerar körbanan. Bron registrerades som kulturminne 1964.