Pazyryk burials, gravhögar i Altajbergen, Ryssland

Pazyryk-gravarna är kurganer av skytisk typ: gravhögar från 400–300-talet f.Kr., byggda av träkammare täckta av stora stenrösen av block och stenar. De ligger i Pazyryk-dalen och på Ukok-platån i Altajbergen, nära gränserna mot Kina, Kazakstan och Mongoliet. Platsen har gett namn åt Pazyryk-kulturen och ingår i Unescos världsarv Altajs gyllene berg.

Kurganerna dateras till 300- och 200-talen fvt och tillhör Pazyryk-kulturen av hästridande herdenomader. Gravhög 1 grävdes ut av M. P. Griaznov 1929 och högarna 2–5 av Sergej Ivanovitj Rudenko 1947–1949. Vatten som i antiken trängde in i gravarna frös och inneslöt gravgodset i is, som förblev frusen i permafrosten fram till utgrävningen.

Fynden från Pazyryk omfattar den äldsta kända knutna mattan, 200 gånger 189 cm med 36 000 knutar per 10 cm², nu på Eremitaget. Kinesiskt siden, filtbonader och hästutrustning visar handelsförbindelser ända till Persien, Indien och Kina. Den tatuerade hövdingen i gravhög 2 bär djurornamentik på armar och kropp.

Gravarna ligger i Pazyryk-dalen och på Ukok-platån i Altajbergen, nära gränserna mot Kina, Kazakstan och Mongoliet. Kamrarna är inte öppna för besökare; fynden, bland dem de frusna gravgåvorna, förvaras på Eremitaget i Sankt Petersburg. Tillträdet till de höga dalarna är lättast på sommaren.

De mumifierade kvarlevorna visar detaljerade tatueringar med mytologiska varelser och geometriska mönster över huden, vilket ger en sällsynt inblick i denna forntida kulturs kroppsdekoration. Sådana välbevarade hudteckningar är ovanliga i arkeologiska fynd.