Bona gård, Herrgård i Ekerö kommun, Sverige

Bona gård är en herrgård i Ekerö kommun öster om Stockholm, omgiven av fält och skog som visar traditionell svensk landsbygdsarkitektur. Huvudbyggnaden och tillhörande gårdsbyggnader ligger i ett aktivt jordbrukslandskap som fortfarande fungerar som produktiv jordbruksmark.

Bona gård omnämns första gången 1185, då det ägdes av ärkebiskopen i Uppsala, och var länge det största godset på Munsön. Brev från 1250–1359 visar att ärkebiskopen stundtals bodde där. 1470 förlorade ärkebiskopen det pantsatta godset till Karl Knutsson (Bonde); det ärvdes av Sten Sture den äldre och övergick vid hans död till kronan. Från mitten av 1600-talet förlänades det till frälsemän, och 1730 gjorde Johan Giertta det till fideikommiss, fortfarande i släkten Gierttas ägo.

Namnet Bona lever kvar i landskapet: byn Glimabodhum i Munsö socken har försvunnit, medan de underlydande torpen och gårdarna Eknäs, Lindevik, Malmvik, Vattunöden, Gläntan och Löten ännu ligger nära huvudbyggnaden. Eknäs strax norr därom var tidigare en utgård under Bona; dess huvudbyggnad är ett ljusgult putsat timmerhus från 1900-talets början.

Bona gård ligger på Munsön i Ekerö kommun, med huvudbyggnaden vid koordinaterna 59.40191, 17.56808. Munsö kyrka, rundkyrkan som uppfördes på gårdens mark, ligger nära och kan kombineras med besöket. Strax norr om huvudbyggnaden ligger Eknäs, tidigare utgård under Bona, vars huvudbyggnad är ett ljusgult putsat timmerhus från 1900-talets början; torpen Lindevik, Malmvik, Vattunöden, Gläntan och Löten ligger i omgivningen.

Munsö kyrka, en rundkyrka uppförd på Bona gårds mark, blev en befäst tillflyktsplats för folket på Bona. Brev daterade mellan 1250 och 1359 visar att ärkebiskopen i Uppsala stundtals bodde på gården. Strax norr om huvudbyggnaden ligger Eknäs, tidigare utgård under Bona, vars ljusgula putsade timmerhus är från 1900-talets början.