Hanging gardens of the Small Hermitage, Upphöjd trädgård vid Eremitagets museikomplex i Sankt Petersburg, Ryssland

Lilla Eremitagets hängande trädgård ligger i utrymmet mellan Lilla Eremitagets norra och södra paviljonger i Sankt Petersburg, ovanför de forna stallen och ridhuset. Den är sluten på alla fyra sidor av de höga murarna i gallerierna som förbinder paviljongerna. Rabatterna följer en geometrisk plan av cirklar, ovaler och kvadrater, med träden ordnade i trianglar.

Bygget inleddes 1764 under Jurij Felten, sedan Katarina II godkänt trädgårdsplanen den 5 maj 1763 under kröningsfestligheterna i Moskva. Först uppfördes södra sidan med en paviljong för greve Grigorij Orlov; Vallin de La Mothe fullbordade norra paviljongen och de två gallerierna 1769. Vassilij Stasov byggde om trädgården 1840–1843, och Andrej Stackenschneider lade till ett vinterträdgård på 1850-talet.

Trädgårdens namn kommer av läget ovanför de forna stallen och ridhuset, inte av någon hängande konstruktion. 1766 köptes två marmorallegorier, Skulptur och Måleri, in för den; i dag står kopior från 2009 där. Nyplanteringen på 1840-talet av Stasov och trädgårdsmästaren T. Grey kombinerade azaleor, harris och äppelträd så att hovet såg en första blomning här och en andra vid sommarresidensen.

Trädgården ligger på andra våningen, ovanför de före detta stallarna och ridhuset, mellan gallerierna som förbinder Lilla Eremitagets norra och södra paviljong. Man kommer in via museikomplexet. Sidogalleriernas höga murar stoppar vinden och nord-sydlig riktning ger sol större delen av dagen.

Trädgårdens varma mikroklimat kommer inte bara från Neva: luftkanaler i valven under parterren gav extra värme, så växtligheten slog ut tidigare och tappade löven senare än i andra trädgårdar i Sankt Petersburg. År 2009 återskapades de två marmorallegorierna från 1766, Skulptur och Måleri, i polymerbetong.