Hermitage of St. Peter Koriški, Grottkluizenarij och klosterruin i Korishë, Prizrens kommun, Kosovo

Eremitaget Sankt Peter Koriški är en klippkyrka och klosterruin uthuggen i en ljusgrå klippa ovanför floden Koriša, cirka 20 km från Prizren. Den nedre muren har fyra höga, smala rundbågiga öppningar med mörka inre; ovanför och till höger är en enda rektangulär öppning uthuggen i berget. Grottan, en naturlig hålighet som delvis bearbetats till kyrka, bevarar några kvadratmeter fresker från helgonets livstid, bland de äldsta exemplen på monumentalt måleri i medeltida Serbien.

Grottkyrkan fanns redan under kung Milutin, som skänkte den till Hilandar, och nämns i tsar Dušans urkund av den 9 maj 1343, då starets Grigorije överlät den med dess gods och bibliotek. På 1300-talet byggdes en kyrka intill, målad 1350. Klostret bestod till 1760, då en firman från sultan Mustafa III överförde de återstående jordarna till Sankt Markus kloster.

Platsen är uppkallad efter Petar av Koriša, en eremit från 1200-talet som bodde i grottan till sin död; hans kult var så stark att tsar Dušan kom hit för att vörda hans reliker mellan 1346 och 1355. Den medeltida byn hette Sveti Petar, ett namn som bevarades i turkiska dokument till 1876, då det albanska namnet Kabaš tog över, ett minne av en hembygd i norra Albanien. I grottan återstår några kvadratmeter fresker målade under Petars livstid.

Platsen ligger 7–8 km uppströms Korišafloden nedanför berget Rusenica, cirka 20 km från Prizren, i byn Korishë. Ruinerna ligger i en ravin ovanför byn och nås endast till fots via omarkerade stigar med ojämn mark. År 2025 rapporterades otillåtna byggnadsarbeten som skadade grottkyrkan och kyrkoresterna, så fråga på plats innan avfärd.

Den äldsta delen är eremitbostaden själv: en naturlig urholkning i klippan, knappt bearbetad och omgjord till kapell. Några kvadratmeter fresker målade under Petar Koriškis livstid finns kvar där och räknas till de tidigaste exemplen på monumentalt måleri i medeltidens Serbien. Hans grav låg längst in i grottan.