Prislop Pass, Bergspass i de östra Karpaterna, Rumänien

Prislop-passet är en bergspassage i de östra Karpaterna på 1 416 m höjd som förbinder Maramureș och Bukovina. Det ligger på DN18 mellan Borșa och Șesuri, på krönet mellan Preluca Tătarilor och Stiol-toppen (1 611 m). Maramureș-sidan är brantare; passet fortsätter söderut med svagare lutning.

I mars 1241, under den mongoliska invasionen, delades en tatarisk kolonn som hade gått in i Transsylvanien via Cârlibaba-passet, och en del steg ned genom Prislop-passet mot Maramures. Omkring 1915 lät den österrikisk-ungerska armén ryska krigsfångar bygga en järnväg mellan Borșa och Iacobeni över passet, med en hel barackstad vid Prislop upplyst av elektriska generatorer. Linjen övergavs sedan Kungariket Rumänien tog över förvaltningen av regionen, och dess grunddelar användes under mellankrigstiden till smalspårsjärnvägen i Vaser-dalen.

Roots Museum nära passet visar en samling ovanligt formade trärötter, militära föremål från världskrigen och traditionellt målade ägg. Föremålen ger en konkret bild av lokalt hantverk och av det gemensamma förflutna för samhällena på båda sidor av passagen.

Passet ligger på DN18 mellan Borșa i väster och Șesuri i Cârlibaba kommun, Suceava län, i öster. Maramureș-sidan är brantare, medan sluttningen som går ner mot söder är flackare. År 2013 var vägbanan mellan Moisei och Iacobeni, som omfattar passet, kraftigt försämrad och krävde omfattande reparationer. Närmaste järnväg är linje 410 från Vișeu de Jos till Borșa i Vișeu-dalen.

Hora de la Prislop hålls inte en fast tredje söndag utan första söndagen efter Guds moders insomnande, i slutet av augusti. Festivalen är dokumenterad redan 1738, förbjöds från 1848 och återupptogs 1968 genom historieläraren och folkloristen Nicoară Timiș och några intellektuella från Borșa.