Ararat, Berg i provinsen Ağrı, Turkiet

Ararat, officiellt Ağrı Dağı, är en slumrande stratovulkan i Turkiets östligaste del, i provinsen Ağrı nära gränserna mot Iran, Armenien och enklaven Nachitjevan. Den består av två koner som möts vid basen: Stora Ararat på 5 137 meter och Lilla Ararat på 3 896 meter, 11 km från varandra och åtskilda av Sardar Bulak-sadeln. Sluttningarna är kala och uppbyggda av vittrade kenozoiska basaltlavaströmmar, med snö och is i fläckar på den mörka klippan nära den taggiga toppryggen.

Professor Friedrich Parrot nådde toppen för första gången 1829, när regionen stod under rysk administration. Senare expeditioner av europeiska klättrare formade öppnandet av berget och förändrade gradvis dess status från en lokal legend till en internationellt erkänd klättringsdestination.

Armenier kallar toppen Masis, ett namn som går tillbaka på det klassiska Masik', och ser den som sin främsta nationella symbol, avbildad på vapnet tillsammans med Noas ark. Persisk tradition kallar den Kuh-e Nuh, Noas berg, medan det turkiska namnet Ağrı Dağı betyder "smärtans berg".

Berget ligger i Iğdır-provinsen på Aras mellersta lopp, 16 km från iranska gränsen och 32 km från armeniska gränsen. De två konerna står 11 km från varandra, åtskilda av Sardar Bulak-sadeln, och massivet mäter omkring 35 km vid basen. Toppen syns från Jerevan klara dagar.

Ararat bildar en nästan fyraländerspunkt mellan Turkiet, Iran, Armenien och Azerbajdzjans exklav Nachitjevan; gränsen mellan Iran och Turkiet löper öster om Lilla Ararat. Massivet är cirka 35 km brett vid basen, och de två konerna ligger 11 km från varandra, åtskilda av Sardar Bulak-sadeln.