Havran, Bergstopp i Höga Tatras, Slovakien

Havran (2 151,5 m) är den högsta toppen i Belianske Tatry, en kalkstenstopp i huvudkammen mellan Nový och Ždiarska vidla. Den breda, rundade toppen reser sig över barrskog; bar grå klippa genomskärs av nästan vertikala ränder och rännor, med ljusa klippband på den lägre högra flanken. Toppen är stängd för vandrare.

Namnet Havran dök upp först för omkring hundra år sedan; tidigare fördes toppen samman med grannberget Płaczliwa Skała under namnet Gabelspitze, på slovakiska Nižna vidla eller Panská vidla. 1887 köpte prins Christian Hohenlohe denna del av Tatra för jakt, inhägnade den och förbjöd tillträde. Senare ledde en gulmarkerad stig från Ždiar upp till toppen, men den stängdes 1978 när massivet blev en del av det strikta reservatet Belianske Tatry.

Toppen har olika namn i regionen: Havran på slovakiska, Holló-kő på ungerska och Hawrań på polska, vilket visar hur lokala samhällen har sitt eget sätt att kalla denna plats. Dessa varierande namn visar hur berget tillhör flera kulturella traditioner samtidigt.

Toppen har varit stängd för vandrare sedan 1978, då den införlivades i nationalreservatet Belianske Tatry, och ingen markerad led leder dit. Den närmaste markerade leden är den blå leden från Tatranská Javorina via Zadné Meďodoly och Kopské sedlo till Tatranské Matliare. En naturstig genom Monkova dolina stiger upp till kammen vid Široké sedlo (1825,5 m).

Massivet rymmer mer än ett dussin grottor; den mest kända, Jaskinia Strzystarska, är med 201 m den djupaste i Bielskie Tatry. Bergens högsta vägg, omkring 250 m, faller från Skrajny Hawrani Kopiniak ner i Dolina Hawrania. Władysław Broniewski skrev dikten Hawrań i Murań 1935.