Ľubovnianska vrchovina, Bergskedja i Slovakien

Lublauer Gebirge (Ľubovnianska vrchovina) är en flyschbergskedja i de yttre östra Karpaterna vid slovakisk-polska gränsen, uppbyggd av sandsten från Magura-enheten. Huvudryggen löper cirka 25 km från Eliášovka (1 023 m) över Vabec-passet, Oší Wierch och Szeroki Wierch till Poprads krök nära Leluchów. Granskogsplanteringar täcker de flesta sluttningar, med bok-granbestånd och stora ängar kring Litmanová, Jarabina och Kremná.

Berggrunden består av karpatsk flysch tillhörande Magura-enheten, med kalkstensblottningar vid Szczob, i Jarzębina-ravinen vid bäcken Mały Lipnik och nära byn Údol. I polsk regionalgeografi räknades området länge till Beskid Sądecki enligt Jerzy Kondrackis indelning från 1994; först i den nationella fysisk-geografiska regionaliseringen 2018 avskildes det som mesoregionen Pogórze Popradzkie.

Bergskedjan har fått sitt namn efter staden Ľubovňa, som i slovakisk geografi ligger utanför regionen själv, i det angränsande Spišsko-šarišské medzihorí. De mest besökta platserna är borgen Ľubovňa med sitt friluftsmuseum och vallfartskyrkan Jungfru Maria av Litmanová på gläntan Zvir. Runt Litmanová, Jarabina och Kremná betar fortfarande nötkreatur och får på stora, oskiftade ängar.

Markerade leder ger tillgång från Bardejov och närliggande byar, med sommar och tidig höst som erbjuder de mest bekväma vandringsförhållandena. Terrängen varierar från svaga sluttningar till brantare stigar, så planera din rutt efter din kondition.

Högsta punkten är Eliášovka på 1 023 m vid slovakisk-polska gränsen. Huvudkammen löper från Eliášovka via Medvedelica, Vabec-passet, Široký vrch och Sulín-passet till Sliboň, cirka 25 km i rak linje.