Ľadový štít, Bergstopp i Höga Tatra, Slovakien

Ľadový štít når 2 627 m på Höga Tatras huvudkam, mellan Široká veža och Baranie rohy, ovanför Tatranská Lomnica. Dess brantaste väggar faller mot norr och nordväst, där bestående firnfält gav toppen dess namn; östväggen ovanför Kotlina Piatich spišských plies vid Téryho chata klättras mest. Västerut avgrenar den torra kammen Suchý hrebeň.

Den första dokumenterade bestigningen gjordes 1835 av tre berlinska studenter, Karl Hartlaub, Alexander Keyserling och Alexander Blasius. Omkring 31 augusti 1843 nådde John Ball, Wilhelm Richter, en namnlös ungersk målare och guider från Jurgów toppen. År 1867 besteg Zakopanes präst Józef Stolarczyk berget och antecknade sitt lag som det första, ovetande om Balls bestigning. Theodor Wundt och Jakob Horvay gjorde den första vinterbestigningen den 28 december 1891.

Namnet kommer från Ľadová dolinka, där snö och is ligger kvar hela sommaren. En panoramabild av Juraj Buchholtz från 1717 kallar toppen Gans, efter en krypande växt som togs för gåsört; tjuvskyttar från Jurgov kallade den Wielki Kolba. Toppen förekommer i en dikt av Jan Kasprowicz, och på sluttningarna söktes legendariska skatter.

Toppen ligger i nationella naturreservat inom Tatra nationalpark och är inte fritt tillgänglig: den får bara bestigas med bergsguide. Lederna är graderade UIAA I, men anmarschen från Sedielko via Malý Ľadový štít kräver orientering, och nordlinjen över Ľadový kôň är utsatt. En grönmärkt stig går från Tatranská Javorina genom Javorová dolina förbi Sedielko mot Téryho chata.

Sydöstra väggen har Grósz-rutten och Brnčal-pelaren, som erbjuder teknisk klättring i granit. Dessa mindre kända vägar lockar erfarna klättrare som söker krävande granitklättring.