Nationalparken Triglav, Nationalpark i Juliska alperna, Slovenien

Triglav nationalpark omfattar 838 km² av Juliska alperna i nordvästra Slovenien, med Triglav (2864 m) nästan i mitten. Berget består mest av grå kalksten; på massivets höga sluttningar ligger snö kvar i rännor och längs ryggarna. Från toppen utgår dalar som försörjer Soča- och Savaflodernas avrinningsområden, och i parken finns glaciärsjöar, bland dem Bohinjsjön, landets största bestående sjö.

Seismologen Albin Belar föreslog 1906 eller 1908 att skydda Sjöarnas dal, men lagstiftningen saknades och dåvarande lagar förbjöd inskränkningar i betet. År 1924 arrenderade Slovenska museisällskapet och Slovenska bergsklätterföreningen cirka 14 km² som alpin skyddspark. Fran Jesenko använde namnet Triglavski narodni park 1926. Skyddet blev permanent 1961 och den nuvarande parken inrättades 1981 med 838 km², utökad till 880 km² 2010 genom Kneške Ravne.

Berget ger namn till det skyddade området och utgör en del av det slovenska nationella arvet. Många slovener genomför minst en klättring till dess topp under sin livstid som en personlig tradition.

Det skyddade området har ett nätverk av markerade leder som förbinder dalar, fjällstugor och utsiktspunkter. Besökare bör ta med stadiga skor och väderbeständiga kläder för höghöjdsrutter, eftersom förhållandena kan ändras snabbt.

Floden Soča har sitt ursprung inom parkens gränser och rinner genom en smal ravin där vattnet visar en ovanlig smaragdgrön färg. Flera endemiska växtarter växer bara i detta bergssystem och ingen annanstans på jorden.