Länscellfängelset i Göteborg, Före detta länscellfängelse i Göteborg, Sverige

Länscellfängelset i Göteborg uppfördes på platsen för den tidigare bastionen S:t Erik vid Lilla Bommen, efter ritningar av arkitekten Vilhelm Theodor Ankarsvärd med byggmästarna Krüger och Rapp. Huvudbyggnaden i tre våningar rymde 107 enskilda celler och flankerades av två flyglar: den ena med två sessionssalar för länets häradsrätt och Rådhusrättens 2:a avdelning, den andra en ekonomibyggnad med sjukrum. Tio promenadgårdar hörde till anläggningen.

Fängelset uppfördes 1854–1857 på platsen för den tidigare bastionen S:t Erik vid Lilla Bommen och ersatte det utdömda länshäktet på Sillgatan. Det byggdes enligt det enrumsystem som beslutats vid 1844 års riksdag. Den sista domstolssessionen hölls den 29 maj 1907 och de sista fångarna överfördes till Härlandafängelset den 31 maj 1907.

Från den 20 november 1907 hyrdes fastigheten ut till Frälsningsarmén, som drev ett härbärge där under namnet Rosenborg. Armén hade tidigare haft ett härbärge vid Hästbacken, i Kungsgatans sluttning utmed det gamla Telegrafverket. Frälsningsarmén använde det gamla fängelset till dess att huset revs i februari 1972.

Fängelset låg på grunden av den före detta bastionen S:t Erik och var tillgängligt från stadskärnan. Anläggningen stängdes 1907 när fångarna flyttades till ett nytt fängelse på annan plats.

Den sista domstolssessionen hölls där den 29 maj 1907, och de sista fångarna flyttades till det nybyggda Härlandafängelset den 31 maj 1907. Från den 20 november 1907 hyrdes fastigheten ut till Frälsningsarmén, som drev ett härbärge med namnet Rosenborg där fram till rivningen i februari 1972.