Guldhedstornet, Vattentorn i Göteborg, Sverige.

Guldhedstornet är ett vattentorn i stadsdelen Södra Guldheden i Göteborg, ritat av arkitekten Nils Einar Eriksson. Den cylindriska reservoaren bärs upp av en mittpelare och 20 yttre pelare med valvbågar samt 10 inre stöd, alla klädda i gult tegel. Tornet är 22 meter högt och når 122 meter över havet.

Bygget inleddes 1951 och tornet invigdes den 19 mars 1953, sedan vattnet släppts på i reservoarerna redan i november 1952. Det ritades av arkitekten Nils Einar Eriksson medan professor Granholm vid Chalmers svarade för konstruktionen. Kostnadsberäkningen från 1948 låg på 690 000 kronor men höjdes 1951 till 1 290 000 kronor, eftersom det utsatta läget på höjden ställde stora krav på byggnadens utseende.

Takcaféet öppnades för allmänheten den 4 juni 1953 och hade plats för 40 gäster; under de första sex månaderna besöktes tornet av närmare 75 000 personer. På takets insida löper en 32 meter lång väggdekoration av konstnären Tore Ahnoff som en list, med stadsmotiv ordnade i samma riktningar som de verkliga utsikterna. Kaféet stängde i februari 2020 sedan tornet klassats som skyddsobjekt.

Tornet är sedan 2020 klassat som skyddsobjekt, så takkaféet och insidan är inte längre tillgängliga för allmänheten. Det står på höjden som tidigare kallades Wattnebergen i Södra Guldheden, adress Doktor Sven Johanssons backe 10, och ses bäst från gatorna runt omkring. Det bör inte förväxlas med Guldhedens norra vattentorn, som byggts om till studentbostäder.

Takcaféet öppnade den 4 juni 1953 och lockade nära 75 000 besökare under tornets första sex månader. På taket restes två helautomatiska radiosändare för vattenverkets och elverkets räkning. Sedan 2020 är tornet klassat som skyddsobjekt och stängt för allmänheten.