Poseidon med brunnskar, Konstverk på Götaplatsen, Göteborg, Sverige

Poseidonstatyn är en bronsskulptur av Carl Milles på Götaplatsen, sju meter hög, i kontrapost på en snäckformad upphöjning i ett brunnskar som är 120 cm högt. Poseidon håller en vattensprutande fisk i höger hand och en snäcka i vänster, med en stiliserad mussla på huvudet. I brunnskaret finns sex mindre skulpturer och reliefer med tritoner, najader, fiskar och sjöjungfrur.

Till Göteborgsutställningen 1923 formgav Carl Milles en provisorisk gipsfontän på platsen, bekostad med 80 000 kronor av Charles Felix Lindbergs donationsfond. Den nuvarande brunnen invigdes den 20 november 1927, och Poseidonskulpturen avtäcktes den 24 september 1931 inför 20 000 åskådare. Brunnskaret göts i Stockholm och mittgrupperna i Köpenhamn.

Statyn var från början tänkt att heta Neptunus, den romerska havsguden, innan man valde Poseidon. Den har ofta klätts ut: chalmerister har satt en vit labbrock på den, och den har uppträtt som Hulken, Joakim von Anka och i en röd flamencokjol av konstnär Josefine Chiacchiero. En mindre version står på Millesgården i Lidingö.

Statyn står vid Avenyns södra ände på Götaplatsen, dit man tar sig till fots eller med spårvagn längs boulevarden. Torget är stenlagt och öppet, så skulpturen går att se när som helst på dygnet; brunnens vattensystem är i drift under de varmare månaderna.

Den mest återberättade myten om brunnen säger att Göteborgs borgarkvinnor ansåg originalversionen alltför vågad, varpå Carl Milles förminskade Poseidons könsorgan och placerade fisken i hans hand så att den ser ut som en stor penis från Konserthusets trappa. Skulpturen kallas därför också "Milles hämnd".