Hagbards galge, Megalitisk monument från bronsåldern i Asige, Sverige

Hagbards galge består av två stensättningar, var och en med ett par bautastenar, i Asige i Halland. Den större är 24 meter i diameter och 0,8 meter hög; den vid vägen, som skadats av vägen, är cirka 13 gånger 8 meter. Stenarna har hällristningar, bland annat människofigurer, skålgropar och en båt, och mellan paren ligger två stenskodda stolphål i linje.

Fornlämningen nämns första gången i skrift 1598 av Jacob Richardson, som knöt den till sägnen om Hagbard och Signe. Gustaf Brusewitz undersökte stenarna 1865 och upptäckte cirkelformade ristningar; fler symboler har hittats 2010 och 2018. En sten hade legat ner sedan åtminstone 1729 och restes 1913. De första arkeologiska undersökningarna inleddes 2024.

Namnet kommer från sagan om Hagbard och Signe: dömd till döden på tinget i Asige bad Hagbard att man först skulle hissa upp hans mantel i galgen; Signe, som trodde han var död, tände eld på sin borg och dog med sina tärnor. Området är det enda där materiella lämningar bär namn från sagan.

Platsen ligger i Hallands län och ingår i Ekomuseum nedre Ätradalen, ett friluftsmuseum med stigar och informationstavlor. Besökare bör ha stadiga skor och vara beredda på skiftande väder, eftersom platsen ligger i ett öppet landskap.

2024 inleddes de första arkeologiska undersökningarna på platsen, och i schakten hittades urngravar från två barn, ett omkring 10 år och ett 3–5 år, utan andra gravfynd. Det äldre barnets urna i yngre bronsåldersstil har kol-14-daterats till 900–800-talet f.Kr.