Sankt Petri kyrka, Gotisk kyrkobyggnad i Malmö, Sverige

Sankt Petri kyrka i Malmö är en gotisk tegelbyggnad med tre skepp, ett tvärskepp och yttre strävbågar som stödjer de höga medeltida valven. Byggnaden visar typiska gotiska drag med röda tegelväggar och en tornspira som syns i stadens silhuett.

En liten romansk tegelkyrka, första gången omnämnd 1269, stod på platsen, troligen vigd åt Sankt Nikolaus. Omkring 1316 påbörjades i Malmö en kyrka identisk med Köpenhamns Vårfrukyrka, vigd åt apostlarna Petrus och Paulus och troligen invigd 1319. Tornet rasade 1420 och delvis igen 1442; det återuppbyggdes 1890 till sin nuvarande form på 98 meter. Carl Georg Brunius ledde en hård restaurering 1847–1853, och Theodor Wåhlin restaurerade bevarade delar mellan 1904 och 1906.

Altartavlan är från 1611 och är en av de största i Norden, inte i norra Europa. Den överlevde ikonoklasmen 1529 under reformatorn Claus Mortensen, då de flesta av kyrkans över sextio förreformatoriska altartavlor förstördes. Åren 1847–1853 lät Carl Georg Brunius måla den grå; Theodor Wåhlin återställde färgerna 1904–1906.

Kyrkan ligger i Malmös medeltida gatunät, en kort promenad från Gustav Adolfs torg och centralstationen. Ingången är genom det gavelkrönta vapenhuset på södra sidan; långhuset, bänkarna och det förgyllda altarskåpet ligger rakt fram längs mittgången. Tornet är 98 meter högt och fungerar som riktmärke i de gamla gränderna.

Kapellet, som är invigt åt sankt Göran, kallas i folkmun Krämarkapellet eftersom Malmös klädeshandlargille lät bygga det; på väggarna syns fortfarande vapensköldar från flera av stadens gillen. Dess medeltida muralmålningar togs fram och restaurerades 1904–1906 av domkyrkoarkitekten Theodor Wåhlin, och återigen 1965–1967 och 1999.