Stenbockska palatset, Barockslott på Riddarholmen i Stockholm, Sverige.

Stenbockska palatset är ett barockslott på Riddarholmen med en symmetrisk stenfasad och stora rektangulära fönster fördelade över tre våningar. Byggnaden uppvisar typiska tidigbarocka drag med rikt utformade portaler och detaljerade utvändiga dekorationer.

Tomten, kallad Hörningsholmstomten, ägdes på 1500-talet av Stureätten och övergick genom arv till Stenbockska ätten. Fredrik Stenbock lät uppföra ett palats här på 1640-talet; dess stomme byggdes om 1661–1671 för sonen Johan Gabriel Stenbock av arkitekten Nicodemus Tessin den äldre. Carl Hårleman ledde inredningsarbetena på 1730- och 1740-talen, och Riksarkivet använde byggnaden från 1865 till 1968.

Palatset har namn efter ätten Stenbock, som ärvde Hörningsholmstomten där det står. Åren 1865–1968 hyste det Riksarkivet, och sedan 2009 använder Svea hovrätt delar av huset. Rokokodörröverstycken av Johan Pasch från 1730- och 1740-talen har tagits fram och finns att beskåda i palatset.

Byggnaden är lätt synlig utifrån eftersom den ligger på Birger Jarls torg på en välbelägen plats på Riddarholmen. Besökare bör notera att palatset nu fungerar som tingsrätt, så tillträde till interiören kan vara begränsat beroende på officiella aktiviteter.

Den 17 mars 1735 hölls landets första frimureriska reception i palatset, då greve Axel Wrede Sparre antog Carl Gustaf Tessin som första medlem i sin loge. Fram till 1864 hade Serafimerordensgillet sina kontorslokaler här.