Stockholms gamla observatorium, Astronomiskt observatorium i Vasastaden, Sverige

Stockholms gamla observatorium är Kungliga Vetenskapsakademiens första observatoriebyggnad, uppförd 1747–1753 högst upp på Observatoriekullen i Vasastaden. Genom den höga mittkroppen får byggnaden sin karaktär, och den cirkulära rumsformen avtecknar sig i fasadens utbuktning. Kupolen kröns av en överdel som kan roteras med handvev, och teleskopet där är tillverkat av Zeiss 1910 och stod ursprungligen på Skansen.

Kungliga Vetenskapsakademien etablerade denna anläggning, och byggnationen började 1748 enligt arkitekten Carl Hårlemans design. Den blev central för Sveriges vetenskapliga arbete och tidsstandarder under 1700- och 1800-talen.

Observatoriet har namn efter kullen Observatoriekullen, inte efter en monark, och grundades av Kungliga Vetenskapsakademien. Dess förste föreståndare Pehr Wilhelm Wargentin kallas den svenska befolkningsstatistikens fader. Sedan 1756 mäts temperatur och nederbörd tre gånger dagligen på platsen, numera av SMHI, vilket är världens längsta oavbrutna väderobservation på en och samma plats.

Observatoriet ligger på Observatoriekullen i Vasastaden och nås till fots genom Observatorielundens park. Museet inne stängde den 4 januari 2014, så byggnaden är inte öppen för guidade turer; den ägs åter av staden genom SISAB och ska öppnas för elever och lärare. SMHI:s väder mätningar fortsätter på platsen.

Observatoriet var en gång hem för Sveriges nollmeridian och fungerade som referenspunkt för landets kartor och tidsmätningar innan internationella standarder tog över. Denna vetenskapliga betydelse gjorde det till ett viktigt landmärke för svensk navigation och tidmätning.