Rominten Hunting Lodge, Jaktstuga i Nesterovsky-distriktet, Ryssland

Rominten jaktpalats var en byggnad av rödbetsade granstammar i Rominter Heide i Ostpreussen, ritad av Holm Hansen Munthe och Ole Sverre i norsk Dragestil, med material och arbetare från Norge. År 1950 flyttades den i kraftigt förminskad och förenklad form till Luisenwahl, nu en del av Kaliningrad, där den tjänar som kontor för parkförvaltningen. Själva byn Rominten revs efter andra världskriget.

En jaktstuga i Rominten finns dokumenterad redan 1572 och byggdes om 1674, men i slutet av 1800-talet återstod bara en skogsbruksbosättning, en krog och ett skogvaktarkontor. Wilhelm II besökte Rominter Heide 1890 och lät från 1891 uppföra en ny jaktstuga av norska arbetare i Dragestil, med material importerat från Norge. Theerbude bytte namn till Kaiserlich Rominten 1897 och 1904 tillkom en kejsarinneflygel. Efter 1945 flyttades byggnaden i förminskad form till Luisenwahl nära Kaliningrad.

Anläggningens namn kommer från Rominter Heide, skogen där Wilhelm II jagade varje höst; Theerbude, platsens ursprungliga namn, betyder "tjärkoja". Kapellet som byggdes 1893 var helgat åt Sankt Hubertus, jägarnas skyddshelgon, och 1897 döptes orten om till Kaiserlich Rominten. Byn som växte upp kring anläggningen, med vandrarhem och barnhem, blev en turistort innan den revs efter kriget.

Jaktstugan står inte längre i Rominten: byn revs efter 1945 och byggnaden flyttades 1950 i starkt förminskad form till Luisenwahl, där den tjänar som parkförvaltningens kontor. Platsen ligger direkt vid den polsk-ryska gränsen, så tillträdet är begränsat; den bevarade hjortstatyn finns i Glinka-parken i Smolensk.

Wilhelm II vägrade att ta emot Hermann Göring vid jaktstugan, och detta avvisande ledde till att Göring byggde sitt eget jaktpalats i närheten 1933. Att en så privat plats kunde bli en punkt av politisk friktion visar hur nära personliga rum var knutna till frågor om status och makt vid den tiden.