Lunacharsky Theatre, Dramateater i Sevastopol, Ukraina

Lunatjarskijteatern håller till i en specialbyggd lokal vid Nachimovavenyn 6, färdigställd 1954–1956 efter ritningar av arkitekten V. V. Pelevin. Dess portik med åtta kolonner bär en gavel med tre skulpturer som symboliserar Sevastopols sjömilitära ära och fredliga arbete; tio meter höga välvda fönster öppnar mot en galleri under portiken, avsedd som sommarfoajé. Sidofasaderna har reliefporträtt av Sjtjepkin, Jermolova, Stanislavskij, Pusjkin, Ostrovskij och Gorkij.

Teatern har sitt ursprung i konstteatern ”Renaissance”, som invigdes den 14 september 1911 och öppnade dagen därpå vid Primorskijboulevarden. Den 14 december 1920 döptes den om efter Lunatjarskij på order av Sevastopols revolutionskommitté. Den nuvarande byggnaden, ritad av arkitekten V. V. Pelevin, uppfördes 1954–1956; ensemblen öppnade sin första säsong där 1957 med Vsevolod Visjnevskijs ”Optimistiska tragedin”.

Teatern är uppkallad efter Anatolij Lunatjarskij, den första sovjetiska folkkommissarien för utbildning; den fick sitt namn genom dekret den 14 december 1920 på initiativ av sångaren Leonid Sobinov, som då ledde Sevastopols konstavdelning. På scenen har uppsättningar av Gogol, Tjechov och Ostrovskij spelats, och sedan 2000 arrangerar ensemblen den internationella festivalen "Chersonesos-spelen".

Platsen ligger i centrala Sevastopol och är lätt att nå. Föreställningar äger rum regelbundet under veckan, så det är bra att kontrollera aktuella scheman och eventuella besökskrav före ditt besök.

Den 16 (29) december 1917 hölls i teatern, då kallad Renässansen, ett gemensamt möte med fartygskommittéerna i Svartahavsflottan, fästningens garnisonsförband och presidiet för Sevastopols sovjet, som där bildade den ständiga militärrevolutionära kommittén i Sevastopol.