Salvatorian Seminary Bagno, Lower Silesian Voivodeship, Palats och klosterkomplex i Bagno, Polen

Slottet i Bagno, kallat Gamla slottet, är en barockbostad som påbörjades i början av 1700-talet på resterna av en borg från 1200-talet tillhörande hertig Konrad II. Den äldsta delen byggdes för greve Heinrich Leopold von Seher-Thoss och hans hustru Johanna Friederike von Wentzky, vars vapen finns i en kartusch ovanför ingången mot parken. Åren 1907–1913 tillkom en andra, nybarock flygel kallad Nya slottet efter ritningar av Paul Jarosch.

Ett befäst hus i Bagno finns dokumenterat 1337, då Poppo von Haugwitz anges som ägare; det byggdes om i renässansstil på 1500-talet och förstördes under trettioåriga kriget. Greve Leopold von Seher-Thoß lät uppföra det nuvarande barockpalatset 1734–1743. Bryggaren Georg Kißling köpte godset 1905 och lät 1907–1913 bygga Neues Palais. År 1930 förvärvade salvatorianerna det och inrättade ett kloster med seminarium och novitiat.

Salvatorianerna, uppkallade efter Frälsaren, köpte godset 1930 genom Schlesiska lantsällskapet och inrättade ett utbildningshus; före 1940 hade de öppnat ett filosofi- och teologistudium och därefter ett novitiat. Bykyrkans nyromanska Marie himmelsfärds kyrka bekostades av familjen Kissling och uppfördes 1905–1906.

Slottet ligger i Bagno i Trzebnica distrikt; anläggningen omfattar barockslottet, Nya palatset från 1913, uthus och en landskapspark på cirka 5 hektar med gamla granar och ekar. Parken omger byggnaderna, med en damm och ö i norr. Interiörerna används av salvatorianernas seminarium och kloster, så besök beror på gemenskapen; parken kan gås separat.

Anläggningens landskapspark omfattar cirka 5 hektar med en jättegran, en kalifornisk gran, en sumpek och en kanadensisk hemlock samt ett litet kapell, filosofernas berså och en grotta. Järnbersån är från 1905 och trädgårdsmästarbostaden från 1910.