Horton Plains National Park, Naturreservat i Centralprovinsen, Sri Lanka

Horton Plains nationalpark omfattar 31 km² bergsgräsmark och molnskog på den södra centrala platån i Sri Lanka, mellan 2 100 och 2 300 m. En rödbrun jordstig med inbäddade grå och beige stenar löper genom gulaktigt gräs och mörkgröna buskar mot två runda skogsbeklädda kullar med en sadel emellan. Slätterna är källan till floderna Mahaweli, Kelani och Walawe.

Slätten kallades Maha Eliya Thenna, "stor öppen slätt", innan de brittiska lantmätarna William Fisher och Albert Watson nådde platån 1834. Den döptes om efter Robert Wilmot-Horton, Ceylons guvernör 1831–1837, som reste dit 1836 för att möta Ratemahatmaya i Sabaragamuwa. En förordning 1873 skyddade bergsskog över 5 000 fot; området blev viltreservat 1969 och nationalpark 1988.

Slätten kallades länge Maha Eliya Thenna, singalesiska för "stor öppen slätt", innan brittiska lantmätare döpte den efter guvernören Robert Wilmot-Horton. Här funna stenverktyg från Balangoda-kulturen visar att höglandet användes tidigt. Besökare korsar fortfarande patana-gräsmarken till fots, liksom låglandets pilgrimer och ädelstensletare en gång gjorde.

Parken är öppen dagligen från 6 till 18, med tidiga morgontimmar mellan 6 och 8 som erbjuder de klaraste vyerna. Senare på dagen bildas vanligtvis dimma som minskar sikten över landskapet.

Detta område är källan till tre stora floder i Sri Lanka: Mahaweli, Kelani och Walawe. Dessa floder förser samhällen och regioner i hela landet med vatten.