Hallasan National Park, Nationalpark i Jeju-provinsen, Sydkorea

Hallasan nationalpark är en sköldvulkan av huvudsakligen basalt som når 1 950 m över havet, Sydkoreas högsta punkt, inom en park på 153,112 km2 på Jeju. Sluttningarna stiger gradvis från öst till väst men är branta i söder, och på toppen ligger Baekrokdam, en krater sjö. Parken hyser 1 800 växtarter, varav 400 exemplarväxter och 50 speciella växter.

Platsen fick nationalparksstatus 1970 för att skydda öns naturliga mångfald. Den fick senare UNESCO:s världsarvsstatus 2007 som en del av Jejus vulkaniska landskap.

Namnet Hallasan förenar de koreanska orden för "dra" (hallak) och "berg" (san), enligt en legend om att toppen drogs ner från himlen. Krater sjön på toppen heter Baekrokdam. Parken förvaltas av den särskilda autonoma provinsen Jeju, inte av den koreanska nationalparksmyndigheten.

Parken är promenadvänlig med flera markerade leder av varierande svårighetsgrad, från korta dagsvandringar till längre rutter som tar flera timmar. Besökare bör ta med väderbeständiga kläder och stadiga skor eftersom förhållandena på högre höjder är svalare och kan förändras snabbt.

Hallasan är den enda av Sydkoreas 22 nationalparker som inte sköts av Koreas nationalparksservice utan av den särskilda autonoma provinsen Jeju. Hallasan-forskningsinstitutet vid parkens förvaltningskontor öppnade den 15 januari 2001, och 2003 tillkom ett forskningslaboratorium.