Umi no Nakamichi, Tombolo i Higashi-ku, Fukuoka, Japan

Umi no Nakamichi är en 8 kilometer lång sandformation som förbinder ön Kyushu med ön Shikanoshima, med Genkai-havet i norr och Hakata-bukten i söder. Landmassan skapar en naturlig barriär mellan två olika vattenområden samtidigt som den fungerar som en bro mellan de två öarna.

Fudoki för Chikuzen-provinsen, sammanställd under Nara-perioden, kallar sandrevet Uchiage no Hama, även känt som Fukiage no Hama. Enligt legenden om kejsarinnan Jingu fick hon här vid Fukiage no Saki en juvel av havsguden Isora. Keramik för saltproduktion från 800- till 1000-talet, funnen vid Umi no Nakamichi-lämningen nära Shioya Bana, visar att lokala fiskare tillverkade salt.

Namnet Umi no Nakamichi användes redan i början av 1700-talet av invånarna i Nata, enligt Kaibara Ekikens Chikuzen no Kuni Zoku Fudoki, även om verket kallar platsen Nata no Hama och ger namnet åt en sandbank nära Tsuyazaki. På dynerna i Nata omger tallskogen Nata Matsubara helgedomen Shishiki, även kallad Saburo Tenjin, som är vigd åt Honoakari och Toyotama-hime.

Området nås enkelt från Fukuoka stad via fyra stationer på JR Kashii-linjen och Umi no Nakamichi-bron. Besökare bör förvänta sig olika förhållanden beroende på säsong och tidvatten.

Det smalaste partiet, ungefär en kilometer före ön Shika, kallas Michikire, "den avskurna vägen": vid högvatten kan havsvatten skilja sandrevet, och i dag bär en bro vägen över. 1700-talets Chikuzen no Kuni Zoku Fudoki noterar att passagen då oftare var bruten än sammanhängande.