Ponto-chō, Underhållningsdistrikt i Nakagyō-ku, Kyoto, Japan

Ponto-chō är en smal stenlagd gränd mellan huvudgatan och flodbanken i Nakagyō-ku, Kyoto. Träbyggnaderna står tätt tillsammans, deras fasader visar mörkt timmer och papperslyktor markerar ingångarna till restauranger och tehus.

Gränden bildades 1670 på en smal remsa land längs Kamo-flodens västra bank efter en utvidgning av flodbädden. Träbyggnaderna från senare århundraden förblev i stort sett oförändrade, eftersom den smala bredden förhindrade större nybyggnation.

Namnet förs vanligen till portugisiska "ponte" (bro), skrivet med kanji som bara används för ljudet. Kvarterets vapen, en stiliserad vadarfågel (chidori), togs fram 1872 till den första Kamogawa Odori; lyktor målade med fågeln hänger framför butikerna i gränden.

Gränden är tyst under dagen och blir livligare efter mörkrets inbrott när lyktor lyser upp ingångarna. Många etablissemang föredrar bokningar och vissa kräver en introduktion av en känd gäst.

Kvarterets vapen är en stiliserad pipare, chidori, skapad 1872 inför den första Kamogawa Odori. Lyktor målade med fågeln hänger vid butikerna längs gränden. Kaburenjō-teatern vid Sanjō-änden, färdigställd 1927 efter ritning av Kimura Tokusaburō (Ōbayashi-gumi), bär takpannor av onigawara-typ formade som kinesiska dansmasker, placerade som skyddsfigurer.