Shiretoko nationalpark, Nationalpark i östra Hokkaido, Japan

Shiretoko nationalpark omfattar cirka 60 000 hektar från mitten av Shiretokohalvön till Shiretokoudden, inklusive omgivande vatten. Mer än hälften av landområdet är särskilt skyddsområde. Parken rymmer vulkaniska berg, tempererade och subalpina blandskogar och havsklippor; en grusgång kantad av låga träräcken med stolpar och ribbor löper över gräsmark mot kullar och berg.

Parken skapades 1964 av Japans miljödepartement och utsågs senare till världsarv av Unesco 2005. Erkännandet hedrade områdets värde som ett naturlandskap av global betydelse.

Namnet Shiretoko kommer från det ainiska uttrycket ”sir etok”, som betyder ”platsen där jorden skjuter ut”. Ainufolket, påverkat av Ochotskkulturen som blomstrade vid Ochotska havets kust omkring 900-talet, dyrkade Blakistons fiskuggla, brunbjörnen och späckhuggaren som gudar. Kamuiwakka-fallet har fått sitt namn efter de ainiska orden för ”gudarnas vatten”.

Bästa tiden för att utforska är från maj till september, då vädret är som mest stabilt och stigarna är lättast att gå. Bär stadiga skor, eftersom stigarna går genom skogar och över stenig mark.

Ochotska havet utanför Shiretoko är det säsongsbetonade havsisområde som ligger på lägst latitud på norra halvklotet. Under driftisen växer alger, och omblandningen för upp näringsrikt vatten till ytan som föder plankton och däröver fiskar, sälar och valar.