Deir el-Kahf, Romersk fort i guvernementet Mafraq, Jordanien.

Deir el-Kahf är ett romerskt fort av lokal mörk basalt i Mafraq guvernement, Jordanien. Dess senantika murar bildar en nästan kvadratisk inhägnad på omkring 60 × 60 m, cirka 1,50 m tjock och ställvis 7,50 m hög; sydöstra muren är mest skadad och inga tak finns kvar. Rektangulära öppningar genombryter de stående partierna, och i nordöstra muren finns en enda port utan flankeringstorn.

Under severisk tid uppfördes ett fyrkantigt tornlöst fort på omkring 28 × 28 meter vid Via Severiana, anlagd omkring 208–210 under Septimius Severus. Under senantiken byggde romarna ut det till ett quadriburgium på cirka 60 × 60 meter med murar upp till 7,5 meter, med återanvänt murverk från det äldre fortet. Alfred von Domaszewski och Rudolf Ernst Brünnow mätte upp och fotograferade anläggningen 1898.

Namnet Deir al-Kahf betyder ”grottkloster”, fast platsen är ett romerskt fort; det arabiska namnet kom senare. Fortet ligger mellan två wadier som möts strax sydost om murarna; romarna dämde deras säsongsvatten med en damm som fortfarande används. Kring ruinerna växte under 1900-talet en stor by fram och marken odlas igen.

Fortet ligger på plan mark mellan två wadier som möts strax sydost om murarna; en romersk damm håller där ännu kvar säsongsvattnet. Den syriska gränsen ligger omkring 3 km norrut och platsen nås via lokala vägar från Via Severiana, den romerska gränsvägen anlagd omkring 208–210 under Septimius Severus. En by från 1900-talet omger nu ruinerna.

Fortet ligger mellan två wadier som kommer från Jebel el-Druze; strax sydost om ruinerna förenas de, och romarna dämde upp deras säsongsflöde med en damm som fortfarande används. Regnet är störst i december och den syriska gränsen ligger bara 3 km norrut.