Santi Ilario e Taziano, Kyrka i Torre, Pordenone, Italien

Santi Ilario e Taziano är sockenkyrkan i Torre, en by i Pordenone, uppförd efter ritningar av ingenjören Damiano Roviglio: grundstenen lades 1873, koret fullbordades 1877 och hela byggnaden 1885. Den nordvästvända fasaden har en hög mittdel indelad av fyra korintiska pilastrar sammanbundna med girlander, med en tympanförsedd portal med inskriften "D.O.M. BEATISQUE MARTYRIBUS HILARIO ET TATIANO SACRUM A.D. 1892" och två nischer med skulpturer av sankt Josef och aposteln Paulus. Interiören är ett enda skepp med fyra sidokapell, korintiska pilastrar och spegelvalv, avslutat av ett kor under kryssvalv; några meter bort står ett fyrkantigt klocktorn med en tvåljusöppning per sida.

En ursprunglig församlingskyrka uppstod på 600-talet och var bland de första i stiftet. Påve Urban III dokumenterade den i ett påvligt dokument 1187, vilket bekräftar dess fortsatta betydelse.

Församlingen är vigd åt de 284 martyrdödade helgonen Hilarius och Tatianus, vars kult kom från Aquileia; ett visitationsprotokoll från 1584 räknade 333 troende och tre altaren. Inne märks dopfunten som höggs 1523 av Giovanni Antonio Pilacorte och en träskulptur av Antonius, snidad 1900 i en verkstad i Ortisei.

Kyrkan ligger i byn Torre, en frazione i Pordenone; dess fyrkantiga klocktorn reser sig några meter från byggnaden och på förplatsen står bronsbysten av monsignore Giuseppe Lozer, utförd av skulptören Pierino Sam. Fasaden vetter mot nordväst, så entrén nås från den öppna förplatsen; klocktornet, färdigställt 1777, fungerar som riktmärke vid ankomsten.

Altartavlan bak huvudaltaret är en kopia av en panel från 1520 av Giovanni Antonio de' Sacchis, kallad Il Pordenone, som visar helgonen Ilario och Taziano med Jungfru Maria, Antonius Eremiten, Johannes Döparen och änglar; originalet förvaras i stiftsmuseet i Concordia-Pordenone.