Lardirago Castle, Medeltida slott i Lardirago, Italien

Lardirago slott är en medeltida fästning med en rektangulär layout organiserad kring en central borggård. Strukturen definieras av en kolonnportik med spetsbågar och ett stort försvarstorn placerat i ett hörn.

Lardirago finns dokumenterat från 1254, då klostret San Pietro in Ciel d'Oro förlänade Bonifacio Beccaria skogar framför slottsporten; murverk i San Gervasio-kapellet dateras till 1000- och 1100-talen. Under andra hälften av 1300-talet ockuperades borgen av Visconti och Gian Galeazzo lät utföra byggnadsarbeten; omkring 1410 återfick munkarna den. År 1447 tog den emot Francesco Sforza och 1512 plundrades den av schweiziska och venetianska trupper. Påve Pius V tilldelade den åt Collegio Ghislieri 1569.

Namnet Lardirago förekommer i skriftliga källor 1254, då klostret San Pietro in Ciel d'Oro förlänade Bonifacio Beccaria skogar i Spirago framför slottsporten. Sedan omkring 2000 har Collegio Ghislieri restaurerat anläggningen för kongresser, seminarier, fortbildningskurser och konserter i de renoverade salarna.

Sedan omkring 2000 har Collegio Ghislieri restaurerat hela anläggningen för kulturell verksamhet, kongresser och utställningar; i de renoverade salarna hålls konferenser, seminarier, avancerade utbildningar och konserter. Slottet ligger i Lardirago, nära Olona och nästan vid den gamla gränsen mellan distrikten Pavia och Milano. Tillträdet följer programmet för dessa evenemang, så kontrollera vad som är inplanerat före resan.

Den stora entréportalen från 1200-talet varvar i sin båge trapetsformade block av ljus sandsten med par av tegelblock, en teknik som då var vanlig i Lombardiet. Ursprungligen hade den en metallfällport. Det södra ricetto-området, tillagt under andra halvan av 1300-talet, rymde en kvarn, en press, en stöt och en vattendriven såg.