Our Lady, Gotisk kyrka i Sterzing, Italien

Vår Fru (Nostra Signora della Palude, Unsere Liebe Frau im Moos) är Sterzings församlingskyrka, uppförd 1417–1525 på platsen för en romansk gudstjänstlokal som nämns redan 1233. Den ligger något söder om centrum, orienterad mot sydväst, med ett långhus på 38 meter och en höjd på 32 meter. Interiören har tre skepp med stora kolonner av vit marmor, valvfresker av Adam Mölk och på norra väggen en romersk gravsten för Postumia Victorina från 100- eller 200-talet.

På platsen finns en gammal romansk gudstjänstlokal omnämnd 1233. Nuvarande kyrka uppfördes 1417–1525, byggdes ut flera gånger i gotisk stil och var från början en av Tyrols största kyrkor: 32 meter hög med 38 meter långt skepp. År 1497 lades grundstenen till salen i närvaro av kejsar Maximilian I av Habsburg, vilket en inskrift på södra portalen vittnar om. På 1700-talet tillkom barocka former, och kring mitten av 1800-talet återställdes koret med högaltaret.

Det tyska namnet ”Unsere Liebe Frau im Moos” och det italienska ”della Palude” syftar båda på den sumpiga marken vid Sterzings södra kant, där kyrkan ligger intill kyrkogården. Byggnaden syns i flera tagningar av Anne Riitta Ciccones film ”I'm - Infinita come lo spazio” från 2017, inspelad på platser i Sydtyrolen, bland annat den närbelägna tyskspråkiga grundskolan Josef Rampold.

Kyrkan ligger något avsides i södra delen av Sterzing, intill kyrkogården, och är orienterad mot sydväst. Den dekorerade portalen på södra sidan, tillskriven Mattheis Stöberl, bär en inskrift som minner om grundstensläggningen 1497 i närvaro av kejsar Maximilian I. Inne på norra väggen finns den romerska gravstenen över Postumia Victorina.

En romersk gravsten för Postumia Victorina från 200- eller 300-talet påträffades vid bygget och sitter inmurad i salens norra vägg. Sydportalen tillskrivs Mattheis Stöberl, och en inskrift minner om grundstensläggningen 1497 i närvaro av kejsar Maximilian I.