Bell tower of San Martino, klocktorn i Lucca, Italien
San Martino-klocktornet reser sig vid södra hörnet av Luccas katedralfasad, och dess nedre tredjedel härrör från före 1100-talet. Det är 59,5 meter högt på en kvadratisk verrucanosockel och har fem våningar av öppningar: enkel-, dubbel-, trippel- och två nivåer fyrfönster, krönta av ghibellinska kreneleringar.
Tornets nedre tredjedel är äldre än 1100-talet. Från mitten av 1200-talet återupptogs arbetet med kalksten från San Lorenzo-brotten i Vaccoli på Monte Pisano och slutfördes troligen i början av 1300-talet, då de två största klockorna göts mellan 1320 och 1324 under operai Matteo Campanari och Bonaventura Rolenzi. Katedralens fasad från 1204 byggdes runt det befintliga tornet, vilket gör dess portik asymmetrisk.
Tornets klockor bildar en klockskala på sju i Ess 3, några från 1200- och 1300-talen; de två största göts mellan 1320 och 1324 under operaro Matteo Campanari och hans efterträdare Bonaventura Rolenzi. Tornet står i fasadens södra hörn, och dess existens tvingade fram asymmetrin i fasaden från 1204.
Tornet bestigs via 217 trappsteg, och uppstigningen till toppen är möjlig först sedan restaureringen som avslutades 2016. Klocktornet ingår i besöksvägen för katedralens musei- och arkeologiska komplex, tillsammans med katedralen, Museo della cattedrale, baptisteriet och det arkeologiska området Santi Giovanni e Reparata, alla vid piazza San Martino.
Tornet träffades upprepade gånger av blixten, vilket framgår av Opera di S. Croces utgiftsböcker med poster för ”spese per accomodare il campanile per danno fatto dalla saetta”. En restaurering som slutfördes 2016 klargjorde dess byggfaser och gör det nu möjligt för besökare att gå upp till toppen.
Gemenskapen av nyfikna resenärer
AroundUs samlar tusentals utvalda platser, lokala tips och dolda pärlor, dagligen berikade av 93 500 bidragsgivare världen över.
