San Martino Vescovo Church, kyrkobyggnad i Legnago, Italien

San Martino Vescovo är Legnagos domkyrka, uppförd 1779–1816 med en enkel sadeltaksfasad av synligt tegel. Inuti avslutas skeppet av ett upphöjt presbyterium med kupoltak, flankerat av ett absidkapell och tre mindre kapell. Absiden rymmer Antonio Maria Perlotto Pomès 480x350 cm stora oljemålning av sankt Martin, och klocktornet har sex klockor som göts av Achille och Ettore Cavadini 1901.

Legnagos sockenkyrka finns dokumenterad från 1140; mellan slutet av 1300-talet och början av 1400-talet byggdes den om med tre skepp och vigdes 1416 av biskop Guido Memo. År 1777 revs Sant'Antonio-klostret för att ge plats åt nuvarande duomo, uppförd från 1779 och invigd 5 mars 1816; den gamla sockenkyrkan revs 1802. Klocktornet höjdes 1823–1833, golvet lades om 1838–1843 och byggnaden restaurerades 2000–2010.

Kyrkans namn hedrar sankt Martin av Tours, biskop av Tours, som avbildas på altartavlan i absiden: en olja på duk, 480x350 cm, av Antonio Maria Perlotto Pomè, skänkt av samhället som votivgåva efter Adige-översvämningen 1839. Där sänder helgonet en ängel med olivkvist för att lugna floden, och vid hans fötter syns en 1800-talsvy av Legnago.

Interiören är ett enda skepp som avslutas i ett upphöjt presbyterium under kupoltak, med ett absidkapell och tre mindre kapell längs sidorna. De två 1700-talsorglarna sitter högt till vänster och höger om presbyteriet; på 1900-talet slogs de samman till ett enda instrument som restaurerades på 1990-talet. Man måste titta upp för att se dem.

Altartavlan av Sankt Martin i absiden, en olja på duk på 480 gånger 350 cm av Antonio Maria Perlotto Pomè, var en votivgåva från Legnagos invånare efter Adiges översvämning 1839; den visar helgonet sända en ängel med olivkvist för att lugna floden, och vid hans fötter syns en stadsvy från 1800-talet.