Castello di Santa Lucia del Mela, Slott i Santa Lucia del Mela, Italien

Castello di Santa Lucia del Mela är en stenfästning på berget Mankarru med ett cylindriskt torn och underjordiska kammare som blickar ut över floderna Floripotema och Mela. Byggnaden omvandlades senare till en religiös helgedom och förenade både försvar och andliga funktioner.

Platsen var först en grekisk-sikelisk bosättning med klassiska murar, sedan ett romerskt castrum och en bysantinsk fästning kallad Mankarru. På 1000–1100-talet byggde normanderna ett kärntorn, och Fredrik II av Schwaben gjorde det till en kunglig bostad för jakt. År 1673 revs en del av nordöstra tornet för att bygga helgedomen Madonna della Neve.

Slottets namn kommer från Sankta Lucia, som staden är helgad åt, och dess helgedom, byggd 1673, är helgad åt Madonna della Neve. En gata i historiska centrum är uppkallad efter Pier della Vigna, kejsarens protonotarie, som enligt lokal tradition hölls fången i det cylindriska tornet.

Slottet ligger på toppen av Colle Mankarru ovanför bäckarna Floripotema och Mela och nås till fots från staden Santa Lucia del Mela. Det cylindriska tornets nedre kammare, som upptäcktes 1967 vid restaureringsarbeten, nås via en smal inre gång. Efter ombyggnaden 1695 tilldelades vissa flyglar seminariet och är inte fritt tillgängliga.

I det nedre rummet i det cylindriska tornet, som upptäcktes 1967 vid restaureringsarbeten, förlägger traditionen Pier della Vignas långa fångenskap; han var Fredrik II:s protonotarie och anklagades för förräderi. En gata i gamla stan bär hans namn och Dante skildrar hans orättvisa dom.