San Pietro, Romersk-katolsk församlingskyrka i Minturno, Italien

San Pietro är en församlingskyrka i Minturno vars västvända gavelfasad föregås av en portik med fem valv: fyra sidovalv något spetsbågiga och ett mindre rundbågigt mittvalv. Ovanför mittvalvet reser sig klocktornet i tre våningar, var och en med ett dubbelbågat fönster buret av en liten marmorkolonn. Inuti har den treskeppiga basilikala planen åtta spetsbågar på återanvända kolonner, ett skuret träkassettak från 1851 och två barocka sidokapell med stuck och inlagt marmor.

Påve Leo III lät bygga kyrkan omkring 800-talet genom att utvidga en tidigare byggnad, troligen från 300–400-talet. Den byggdes om på 1100-talet och ändrades på 1500- och 1700-talen, då barock dekoration tillfördes medan den medeltida planen behölls. Den var katedral i stiftet Minturno, som förenades med Formia 590 och senare med ärkestiftet Gaeta.

Interiören visar kassettak i trä och sidokapell dekorerade med marmorinläggningar, inklusive en målning av Nattvarden av Andrea Sabatini. Dessa konstverk formar utseendet och speglar de kreativa traditioner som utvecklades här över tid.

Församlingen anförtros åt ärkestiftet Gaetas prästerskap. Kyrkan ligger i centrala Minturno med fasaden mot väster och portiken med fem valv öppen mot gatan. Bakom korets bakre vägg ligger 1300-talskyrkan Congrega del Rosario och dess krypta, nåbara inifrån.

Fresken av Virgo lactans från 1200-talet bakom huvudaltaret är inbyggd i Consoli-orgelns från 2008 piphus, så målningen och instrumentet delar en och samma struktur. Mittskeppets träkasettak är från 1851. Kyrkan bevarar statyn av Madonna delle Grazie (1825), Minturnos skyddshelgon sedan 1850, krönt 2008 av ärkebiskopen Fabio Bernardo D'Onorio.