Castello di Tortona, Slott i Tortona, Italien

Tortonas slott stod på kullen Savo, den viktigaste av de sju kullar på vilka staden enligt traditionen grundades. Namnet avser försvarsverk som uppfördes på samma plats under två årtusenden, från ligurernas castelliere från 700–400-talet f.Kr. till den savojiska fästningen San Vittorio, som Napoleon lät riva 1801. I dag återstår endast spridda lämningar i parken som sedan början av 1900-talet täcker platån, bland dem tornet som blivit en symbol för staden.

Mellan 700- och 400-talet f.Kr. befäste ligurerna höjden med en castelliere ovanför en sumpmark. Omkring 123 f.Kr. gjorde romarna den till ett castrum, medan staden växte på den utdikade slätten nedanför. Efter Västroms fall drev barbariska räder det tidigmedeltida Tortona tillbaka till castrumets sluttningar. Efter 1347 förstärkte Visconti borgen och stadsmurarna, men 1499 kapitulerade borgen för Karl VIII av Frankrike.

Namnet Savo, som kullen fortfarande bär, påminner om den liguriska befästa byn som grundades där mellan 800- och 400-talet f.Kr. Tornet som står kvar, ett av Tortonas kännetecken, tillhörde 1700-talsfästningen San Vittorio av Lorenzo Bernardino Pinto, riven 1801; parken som anlades i början av 1900-talet rymmer de spridda lämningarna.

Platsen fungerar nu som en utsiktspunkt med vyer över Tortona och landskapet omkring från sin höga position. Stigarna på kullen kan vara branta på sina håll, så stadiga skor rekommenderas för bekväm tillgång.

Tornet som finns kvar i parken är en rest av Fort San Vittorio, återuppfört från 1773 av militäringenjören Lorenzo Bernardino Pinto. Dess murar reste sig över 30 meter över gravbottnen och 54 meter vid San Maurizio-bastionen, höjder som källorna kallar nästan utan motstycke.