Chiesa di Maria Santissima del Rosario, Barockkyrka i Palma di Montechiaro, Italien

Chiesa di Maria Santissima del Rosario är en barockkyrka i Palma di Montechiaro på Sicilien, byggd av stenblock från Cassarinos stenbrott. Fasaden har två kolonnordningar och brutna frontoner, med en central portal och två mindre portaler krönta av klocktorn. Interiören har tre skepp, tvärskepp och kupol.

Kyrkan ersatte den lilla San Giuseppe-kyrkan, grundad 1644 av don Vincenzo Ottaviano och senare riven; ett kapell är fortfarande vigd åt San Giuseppe. Grundläggningsakten undertecknades den 2 oktober 1666 hos notarien Giuseppe Cappello i Licata och finansierades av Giulio Tomasi, som lämnade ett arv på tusen uns för fullbordandet. Bygget anförtroddes åt Francesco Scicolone och ingenjören Calogero Bennica från Agrigento, medan fasaden formgavs av jesuiten Angelo Italia. De två klocktornen fullbordades först 1779.

Kyrkan förvarar reliker som kardinal Sforza Pallavicini skänkte till Carlo Tomasi 1666, bland dem av den helige Traspadano, och en bit av Jungfruns slöja. I det första kapellet till vänster finns en Fatimamadonna skänkt av en italiensk-amerikansk familj och prästen och astronomen Giovanni Battista Hodiernas grav. Det första kapellet till höger rymmer altaret för den helige Josef, till minne av den tidigare kyrkan.

Kyrkan ligger högst upp i en bred trappa, så tillträdet sker till fots och uppför. Fasaden vetter mot staden nedanför; de två klocktornen, som fullbordades först 1779, ramar in mittportalen. Inne i kyrkan stänger en marmorskiva mitt i huvudskeppet ingången till katakomberna under byggnaden, vilka inte ingår i besöket.

Fasadens två klocktorn fullbordades först 1779, så i över ett sekel stod kyrkan utan kampaniler. Dess treskeppiga plan med tvärskepp och kupol, högst upp på en bred trappa, kan ha tjänat som förebild för kyrkor som återuppbyggdes efter jordbävningen 1693, däribland katedralen i Noto.