Castle of Castelguelfo, Medeltida slott i Castelguelfo, Noceto, Italien

Castelguelfo slott är en medeltida låglandsherrgård vid Via Emilia i Castelguelfo, en by i Noceto. Det började som ett enda försvarstorn som bevakade vadstället där Via Emilia korsade Taro, som under medeltiden flöt nära byggnaden. Sinibaldo Fieschi, senare påve Innocentius IV, lät omkring 1226 lägga till murar och försvarstorn; 1557 gjorde hertig Ottavio Farnese fästningen till en adlig bostad.

Den första befästningen, troligen ett enda försvarstorn, uppfördes före 1100-talet för att bevaka vadstället där Via Emilia korsade Taro. 1189 förlänade Fredrik Barbarossa borgen, då kallad Burgo Taronis, till markisen Oberto I Pallavicino. Sinibaldo Fieschi, sedermera Innocentius IV, döpte om den till Torre di Sinibaldo och lät omkring 1226 tillföra murar och torn. Den jämnades med marken 1314, återuppbyggdes av Rolando il Magnifico och fick namnet Castrum Guelphum av Ottobuono de' Terzi efter belägringen 1407.

Namnet Castelguelfo kommer från Castrum Guelphum, som gavs av den guelfiska kaptenen Ottobuono de' Terzi efter att han tagit slottet 1407; han lät också byta ut de ghibellinska örnarna målade på kreneleringarna mot guelfiska liljor. Slottet gav namn åt den omgivande byn.

Slottet ligger på Via Emilia 54 i Castelguelfo-distriktet i Noceto i provinsen Parma. Det är lätt att nå till fots eller med bil och ligger nära andra historiska platser i området.

Namnet Castelguelfo härrör från 1407, då den guelfiska kaptenen Ottobuono de' Terzi intog borgen och ersatte de ghibellinska örnarna målade på bröstvärnen med guelfiska liljor. Byggnaden byggdes senare om: 1557 lät hertig Ottavio Farnese, som först ville riva den, göra den till ett adligt residens.