Castello Svevo of Rocca Imperiale, Medeltida slott i Rocca Imperiale, Italien

Castello Svevo i Rocca Imperiale är en fyrsidig fästning med åtta torn, varav fem runda, omgiven av krenelerade murar och en åtta meter djup men smal vallgrav. Av den ursprungliga 1200-talskärnan, tillskriven Fredrik II, återstår ett torn, entréportalen, ett spetsbågefönster i sandsten och skottgluggar; kärntornet, den polygonala maschion och tornen härrör från Alfons II av Aragoniens utbyggnad 1487.

Fredrik II av Schwaben grundade borgen omkring 1225–1240 som rastplats på sina resor till och från Sicilien och för att stärka sin makt över territoriet. År 1487 lät Alfons II av Aragonien bygga ut den med kärntornet, det polygonala tornet och åtta torn. År 1644, mellan 29 juni och 1 juli, skyddade borgen invånarna under ett turkiskt angrepp och intogs inte.

Namnet Rocca Imperiale kommer från Fredrik II, som grundade slottet; den ursprungliga kärnan hade ett enda kvadratiskt torn. Vallgraven, åtta meter djup men smal, fångade anfallare som tagit sig över yttermurarna, som vid det turkiska anfallet 29 juni–1 juli 1644 då slottet inte intogs. Inuti har ett rum kallat "sala dei supplizi" en järnring i taket, som antas ha använts för tortyr.

Västsidan skyddas av en djup ravin, så de byggda försvarsverken ligger på de övriga sidorna: en åtta meter djup men smal vallgrav med två vindbryggor, samt en mur som en gång anslöt till byns murar vid Murorotto, Croce, Ospedale och klippan Scalella. Portalen och spetsbågefönstret i sandsten hör till de få bevarade delarna från 1200-talet.

Vallgraven är åtta meter djup men medvetet smal: den som tog sig över byns murar och sedan slottets mur blev instängd därnere, utan utrymme att manövrera och utsatt för försvararnas eld. Två vindbryggor fullbordade fällan. Den prövades 1644, då turkar anföll byn mellan 29 juni och 1 juli; slottet intogs inte.